fredag 22 februari 2008

Toktrevligt!

Det hade jag i går. Toktrevligt. Det som skulle bli bara ett restaurangbesök utvecklades till en galet trevlig kväll i goda gamla vänners lag och hemkomst vid tresnåret på natta... Nej, jag är inte pigg i dag. Nej, mitt huvud fungerar inte som det ska. Nej, min kropp är inte riktigt nöjd med mig. Men ack så kul jag hade! Då får man ta segheten, tröttheten, vimmelkantigheten och känslan av att man har kantrat. Det libanesiska vinet var tokgott, de små matportionerna galet goda, killen som hade släppefest fantastiskt bra - Svante Sjöström (tror jag namnet var), en liten kille med otrolig röst och som visade sig vara son till en i det gamla quizzgänget - och sällskapet underbart trevligt. Jag satt som ett litet barn på cirkus med tindrande ögon, ett leende från öra till öra och en mun som ville säga så mycket att det snubblades på orden. Och nej, så onykter var jag inte så att det var på grund av det som det snubblades, det var all den där glädjen som ibland finns inom en så att man bara vill göra som Ronja och skrika högt av glädje. Jaaaa, det här är livet, det underbara! Det är inte alltid det är vackra vyer som triggar den glädjen, det är även vackra vänner. Eller faktiskt i högre grad vackra vänner än vackra vyer. Utan vänner stannar jag, då skrumpnar jag ihop till ett litet russin. Tack, älskade vänner, för att ni finns!

Sen vill jag bara skänka en guldstjärna åt dotra. Hon vaknade till när jag kom hem, somnade om direkt. Vaknade klockan sju, som vanligt, drack sin välling och somnade sen om så att jag fick 1,5 timmes sömn till. Sen gick vi ut i det gråa och blåsiga och var på det senaste tillskottet bland Malmös fantastiska temalekplatser.

Man kan inte bli annat än glad av en så fin regnbågsrutschkana.
Lägg märke till landmärket Turning Torso i bakgrunden.
Och bodarna har med Citytunneln att göra.*
Det händer saker i Malmö.
Finfint.

Dotra njöt, jag njöt, huvudet vaknade till och jag kände mig stark igen. Eller starkare. Eller mindre svag. Därefter har dotra bara varit så där fantastiskt underbart jättegullig och go' som hon är nästan varje dag. Puss på dig!

* Jag är alltså inte för Citytunneln, jag tycker att det är ett vansinnigt projekt som kostar vansinnigt mycket pengar som hade kunnat användas till sjukvård och skolor i stället. Och det för att man ska spara på sin höjd 10 minuter när man ska ta sig till köpenhamn. Suck!

Inga kommentarer: