lördag 2 februari 2008

Mygg i pannan

Det blev ingen fantastisk meny i går, inte ens någon som kunde föreställa något som kunde kallas för meny. Det blev pizza. Förvisso hemgjord, men det var inte den bästa som har gjorts i det här tidevarvet. Sambon gjorde den, vilket inte på något sätt säger att han alltid gör halvdana pizzor, tvärtom. Han brukar faktiskt göra jättegoda pizzor och pajer, särskilt pajer. Anledningen till att det inte blev någon meny var att jag föll från det där glada till det där jobbiga, när dotras gnäll inte gick att ignorera längre och i stället började söka mig. Ett besök i en mataffär tedde sig då omöjligt. Men då gick vi ut och ljumma vindar blåste. En av byborna varnade mig för att det var mycket mygg ute. En mycket märklig händelse, han sa det liksom i förbigående när han passerade mig, som om vi vore hemliga agenter och vi inte fick visa att vi visste vem den andra var, något som däremot smög sig eftersom jag, glad över att bli tilltalad, vände mig och frågade om samma sak som han hade sagt, fast med ännu ett "mucho" i meningen för att göra den längre. Han vände sig inte ens om när han sa "si". Som sagt, märklig händelse men ett bevis på att jag nu faktiskt är lite accepterad i byn. Eller i varje fall vill jag tro det. De ser mig i varje fall... Det var bra att han varnade mig, för då lägger man upp rutten annorlunda. I stället för att gå i den s.k. skogen så går man nere vid vattnet där det blåser lite och är lite kyligare. I skogen är det små vattensamlingar där myggen frodas, mygg som blir enorma, storleksordning norrlandsmygg, och som efterlämnar jättestora röda märken på dotra. De verkar inte alls gilla mig, men det visste jag sedan länge. Syrran och jag var på 25-årsfest i skärgården söder om Stockholm för snart 15 år sedan. Jag höll mig vid syrran mest hela kvällen och tur var det. Myggen lät nämligen mig vara men de höll bokstavligen talat på att ta livet av syrran. Hon var biten över hela kroppen och började känna sig kass på morgonen, så vi fick åka in till lokala hospitalet och få det kollat. Läskiga djur det där. Eller djur och djur, insekter vet jag inte om de klassas som djur. Djur är ett gulligt ord och oftast är djur gulliga också. Insekt däremot hör man redan på ordet att det är något räligt. Ordet är vasst till skillnad mot djur som är mjukt. Lustigt vilka associationer man får av ord. Det får bli ett helt annat inlägg om det för annars blir det här alldeles för långt. Delar med mig av sambons tomatpaj som är busenekel och busgod.

1 pajdeg
tomater , ca 3 st brukar räcka
riven ost av valfri sort
dijonsenap
provencalska kryddor

Bred ut senapen på pajbotten, lägg ut de skivade tomaterna, strö över örtkryddorna och ost. Grädda. Avnjutes med fördel med ett glas sauvignon blanc.

Bord dukat för kräftskiva i Norrtäljes skärgård.
Ett tillhåll för mygg,
men här passar sambons tomatpaj finfint.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Myggor i Espanja? Jaså minsann, har ni såna kreatur där? Varje dag lär man sig nåt nytt (i bästa fall). I går lärde jag mig att man nog inte ska testa nya recept, för det blir pannkaka, eller nåt annar mer odefinierbart och oätligt. Hade fått recept på en Västerbottenterrin (på tal om Norrland). Men nåt fel blev det nog för det blev nån sorts superkompakt ostkaka som mest smakade salt. Inte ens hunde ville ha. Nåja, man kan inte lyckas alltid (om ens nånsin). Få testa er tomatpaj nästa gång, den lät enkare.

Balance sa...

Ja du, mygg finns det tamejfan överallt verkar det som, men att de skulle vara i storleksordning Norrland var en överraskning. Så stora var de inte förra året.

Västerbortten_terrin_? Det lät avancerat. Jag håller mig till västerbotten_paj_ o dyl. ;-) Tomatpajen lovar jag att du inte kan misslyckas med. Och den är så god. Prova den!