I går gjorde vi 0-2 000 meter på 2,5 timmar, stannade en halvtimme i dimma, snö och ickeskidkunniga spanjorer och deras fanklubbar, gjorde 2000-0 meter på 2 timmar, med ett stopp i nyöppnad outletaffär som vi hittade där ute på vischan. Man kan också skriva: från plus nio till minus två tillbaka till plus 17. Jo, det var höjdskillnader och temperaturskillnader som gällde i går. Tanken var att vi skulle åka skidor, men tänk Lindvallen dividerat med femtio men med lika mycket folk... Det gick bara inte. Dotra blev besviken. Inte för att hon åker skidor än, men pulka är något av det roligaste hon vet. Så roligt att hon stegade fram till varenda människa som satt i en pulka för att hon ville åka med. Hennes orutinerade föräldrar hade inte tänkt på att köpa en pulka, trots att de ändå visste en hel dag före att de skulle ut på äventyr till ett berg med snö... Men det var bra att vi åkte dit. Dels för att vi nu vet att det inte är värt att åka dit, betala 30 Euros för liftkort plus 25 för skidhyra, dels för att vi fick se en massa saker som vi inte hade sett annars. Vi provade båda vägarna som går till Valdinares. Ena vägen dit, den längre, i det området produceras skinka.
Där bor inte många människor och vägen är vad man kan kalla spöklik. Mycket vackra hus byggda i en beige/gulfärgad sten och konstiga statyer... Den andra vägen är bättre och snabbare, men har mer trafik. Där fanns outlet-butikerna. Givetvis. Den längre vägen vann charm- och spökpriset, den andra snabbhetspriset. Det är fascinerande att det på så kort avstånd från platta Valencia där det odlas ris finns ett helt annat landskap med berg, dalar, platåer. Borde åka dit lite oftare.
Nej, nu jäklar! Klockan är bara åtta och grannen ovanpå dammsuger! Det gör mänskan varje dag, men det här var väl lite att ta i. Klockan åtta!!! Kanske ska tipsa henne om att sopa i stället...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar