Har inte tid att skriva, men vill. Upptäckte att en d-linje låg mycket närmare en annan d-linje och fick plötsligt mycket, mycket bråttom. Kände den berömda stressen återvända. Slå bort, slå bort, inte bra, bara sämre att stressa. Men en livboj? Ja tack! Så att jag sen kan ligga och slappa som monsieur Chat.
måndag 11 februari 2008
Stress
Har inte tid att skriva, men vill. Upptäckte att en d-linje låg mycket närmare en annan d-linje och fick plötsligt mycket, mycket bråttom. Kände den berömda stressen återvända. Slå bort, slå bort, inte bra, bara sämre att stressa. Men en livboj? Ja tack! Så att jag sen kan ligga och slappa som monsieur Chat.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Alla dödslinjer är knäppa. Det är därför de heter dödslinjer, ju!
Och även om de ligger behagligt långt fram till att börja med så närmar de sig alltid fortare än man tror. Håhåjaja, dagens visdomsord!
Hur kommer det sig att den tiden går så mycket fortare än andra tider? I wonder, I wonder, which is no wonder, whilst I wander about in this wonderful world. Ojojoj...
Skicka en kommentar