Håll i hatten!

Ovanstående bild togs i morse. Dotra barfota i sanden på stranden, bara vi så långt ögat kunde nå, 25 grader varmt och vindstilla. Klockan är ca tio på morgonen. Jag själv i kjol, t-shirt och barfota. Fantastiskt skönt! Då känns följande bild lite overklig:

Bormio, Italien, jul och nyår 2007/08

Men det är precis det tvära kast det blir i morgon då dotra och jag drar till franska Alperna, närmare bestämt till min gamla hemby Val d'Isère. Hon vet det inte än, att sommar blir vinter mycket snart. Jag har dock sagt att vi ska åka flygplan. Då pekar hon upp i luften. Ja, hon vet var flygplanen finns - uppe i skyn, precis som fåglarna. Ser ungefär likadana ut. Nos, vingar, stjärt, uppe i luften. Däremot är jag osäker på om hon fattar, om hon kopplar, att flygplanet är samma farkost som vi åker med då det dånar, gör ont i öronen och folk sitter i rader framför, bakom och bredvid henne. Och som hon tycker är helt okej att åka, får jag tillägga, resvan som hon är.


Sandleksakerna får vänta en vecka till - bergen och pulkaåkningen väntar! Faster V tar hand om dotra medan modern åker lagg och visar "farbror" Y hur man åker dylika. Jo, man ordnar det väl för sig. Sambons syster som bor i Annecy gillar inte vintersport, men hon åker gääärna med för att ta hand om sin älskade brorsdotter. Något som jag finner oerhört bra och oerhört lyxigt - jag har barnvakt med på skidsemestern. Man kan nästan tro att jag tillhör det rika gänget... "Farbror" Y är sambons bästa kompis och tillhör familjen. Ja, det är han som har båten i Gandia där vi hänger med jämna mellanrum. Han har aldrig åkt skidor och aldrig varit så högt upp som man är när man är i Val (1 850 m ö h ligger byn på). Han är båtmänniska från Bretagne...

Boendet har en kompis ordnat. Ett litet chalet med tre sovrum, två badrum, kök, vardagsrum, öppen spis... Och man kan åka skidor mer eller mindre till och från dörren. Vi fick det billigt, väldigt billigt. Inte gratis, men billigt. För det ska gudarna veta: Val d'Isère är ingen billig semesterby, tvärtom, men med gamla, goda vänner i byn kommer man undan rätt billigt ändå.

Det enda som lägger lite sordi på veckan är att sambon inte är med, men så är det. Nästa gång följer han med. Om inte börjar väl vännerna i Val tro att jag bara har hittat på honom...