Living in a bubble

Jag är kvar i bubblan. Locket för örat har inte släppt. Det är faktiskt rätt obehagligt. Det susar och viner och det känns som om jag är lite avskärmad. Skönt, tycker kanske vissa. Nja, mer att man är odefinierbar. Allt är odefinierbart, lite suddigt så där. Allt utom höga ljud. De gör förbenat ont. Det liksom skär till. Även en vissling från sambon där han visslar en trudelutt gör ont. Dotras skrik nämner jag inte ens...

I går var det val här i Spanien. Här var vallokalen skolan. Guardia Civil vaktade. Stod utanför och såg hårda ut. Fast man vet att det är allvar. För några dagar sen sköts en socialist i Baskien ihjäl framför sin fru och dotter. Det gjorde att valdeltagandet blev högt. Folk ville visa att terrorister inte skrämmer dem. Socialisterna vann, Zapatero sitter kvar. Han påminner förresten utseendemässigt om Mr Bean. Fundera på det nästa gång ni ser en bild av honom.

Det fina och varma vädret var här i helgen. Nu är det grått och blåsigt och, faktiskt, ganska ruggigt. Blommorna till vänster tog jag en bild av i går under morgonpromenixen. Det är vår här nu. Det doftar vår när man är ute. Det gör även en i en bubbla glad.