Hemfärden gick i sakta mak och efter cirka 20 meter stannade vi på Place Ste Anne där det finns en stor väggmålning som har målats av en tysk som bor i La Chaume och som vi träffade på Bar du Pont precis innan. Han är för övrigt konstant full och minns aldrig det man säger fem minuter efter att man har sagt det. Givetvis blev det grimaseringar framför den. Först töserna...

...och sedan modern...

Denna session av skratt följdes av gråt då båda mina små stjärnor föll pladask på marken, den ena framåt och den andra bakåt, och detta precis samtidigt men på olika håll på det lilla torget. Resten av hemfärden skedde under tystnad med de båda slagna hjältarna sittandes i vagnen. Så kan det gå.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar