måndag 3 oktober 2011

What is it good for? Absolutely nothing!


Att göra ingenting är jag väldigt dålig på och jag funderar lite på om man verkligen måste vara bra på att göra ingenting? Visst, det är skönt att sitta ner och glo, men efter fem minuter börjar det spritta i benen och långt innan dess har hjärnan sprungit flera rundor bland recept, hämtning, jobb, inköp, träning, umgänge (utan någon bestämd ordning)... Funderar lite på om jag ska jobba på den delen hos mig själv eller om jag ska strunta i det och fortsätta att vara precis som jag är. Jag tror att jag fortsätter att vara precis som jag är. Men i kväll tog vi det lugnt, töserna och jag, inget strandbesök i dag inte. Vi tog mellanmålet på kajen, gick och lämnade Makens mellanmål i huset som han bygger på och vandrade sedan hemåt i sakta mak mot vårt minihus. Där lekte barnen med kompisen E ett tag, jag gjorde italienska köttbullar i tomatsås och pratade med E:s moder och sedan inväntade töserna och jag Maken, Pappan, Myten, Legenden. Chokladasken åkte fram när barnen hade lagt sig och nu sitter jag här och kan inget annat än att skriva lite. Hjärnan tar aldrig paus, så varför ska jag? ;-)

Utsikt över hamninloppet i Hålan. Vi bor tre stenkast från kyrkan.



2 kommentarer:

Miss Gillette sa...

"Göra ingenting" är ju en definitionsfråga. Många tycker att de gör ingenting om de inte producerar nåt -- jobbar eller bygger nåt eller så. "Göra ingenting" kanske kan vara att inte göra nåt på förhand bestämt, eller att inte ha nånting schemalagt. Jag tror inte att man nödvändigtvis behöver sitta och rulla tummarna. Sånt som du beskriver, att bara vara med barn och låta deras tempo bestämma, känns för mig ofta som att göra ingenting -- för ur produktivitetsperspektiv är det ju sant. Men på mänsklig nivå? Där är det få saker man kan göra som är vettigare.

Balance sa...

Helt rätt. Att vara med barnen är det bästa som finns, även om man ibland behöver en liten paus från de små liven, både för deras och för ens egens skull. :-)