Det är skönt att bara vara. Att bara ta det som det kommer och inte stressa. Den där lampan jag skulle köpa kan vänta med att bli inköpt till...tja...en annan dag. Det var längesen som jag har tagit det så här lugnt och bara varit. Visst, jag dammsög och torkade golvet i dag, men det tog sin lilla tid eftersom jag gjorde annat emellan, som t.ex. pratade med E i Prag på Skype. Sen blev det lunch och därefter siesta för Miss Starshine. Då passade jag på att hänga framför datorn igen och snacka med brorsan i Buenos Aires. Till slut fick jag väcka skönsovande stjärnan, för vi skulle ju åka och köpa den där lampan till systern, så att hon slipper bli rädd när hon vaknar mitt i natten. Tanken var god...för när jag väl fått i stjärnan mellanmål, klätt på oss, samlat ihop oss, hittat kopplet (till hunden, inte någon annan), placerat mini i barnstolen i bilen och var redo att åka, då ringer min engelska väninna P. Eftersom klockan blivit så mycket så ändrade jag planen, så i stället för lampa blev det kaffe på Bar du Pont innan hämtning av Miss Sunshine skulle ske kl 16.20 piiiip. Fortfarande ingen stresskänsla alls, utan jag bara var.
Miss Sunshine hade blivit lovad en glass, så glasskiosken var första anhalten efter skolan. Hon fick en och lillasyster och jag delade på en. Sen hade vi choklad överallt...men gott var det. Och det gäller att passa på - de stänger den 10 oktober. Efter glassen var det dags för...ja, vad? Lekplats? Stranden? Det blev både och. Och jag bara var. Ingen stress. Inget jobb som väntade mig.
Miss Starshine med bästisen Esteban
på stranden en dag som denna
Väl hemma igen tog vi det lugnt. Igen. Lite mat, lite ommöblering så att storasyster inte ska bli så rädd, plus installering av lampa bredvid sängen. En gammal dock, som kommer att lysa upp hela rummet och väcka lillasyster...men hon somnar om, det är inga problem. Efter mat, lite teve, lite mjölk med honung till den stora och välling till den lilla, så däckade först den lilla, sen den stora. Och den ömma modern fortsatte att bara vara. Men nu är det slut, nu är det dags att släcka ner för dagen och fortsätta att bara vara i morgon. Det är skönt. Det rekommenderas varmt. Jag vet att det inte varar för evigt, men nu njuter jag. I fulla drag.
2 kommentarer:
Grattis till en skön dag, och framförallt till insikten om hur man bär sig åt. Det sägs sällan nåt om det när föräldratillvaron diskuteras, men av alla omställningar är det temposänkningen som varit jobbigast. Är man aktiv och energisk innan barnen kommer får man det skitjobbigt innan man lyckas ställa om till det nya paradigmet. Du verkar ändå lite snabbare än jag på att greppa det ... :-) Det värsta tycker jag har varit (och är fortfarande, en tid till även om det blir allt bättre) att inte få röra mig så mycket som jag behöver. Jag blir koko i bollen av det.
Men nu ljusnar det som sagt! Och för dig med, stort hurra för dig! Nu blir det bara bättre, det kan du räkna med.
håller fullständigt med dig om att man blir tokig om man inte får röra sig. I dag är en sån dag när tålamodet är kort och det då går ut över små och stora runt omkring mig... Men nu ska jag ut med hunden och sen cykla. Fort. Med dånande musik i öronen. Sen känns det bättre igen och jag kan bara vara, och vara en lugn mor med tålamod igen.
Skicka en kommentar