Mr Lobster, I presume?

Efter en lång, regnig söndag tog vi oss till slut en vända och gick ner till en liten strand för att leta stenar till ett målningsprojekt i Huset. Vi var väldigt fokuserade på vad som fanns på stranden, även jag som annars spanar ut över havet mer än tittar ner på stranden, och döm om min förvåning när jag ser en hummer framför mig.
"Den tar vi hem och tillagar", säger Monsieur. Jag bara tittade på honom. "Äta? Men..." och så for alla tankar igenom huvudet om att den kanske inte levde längre och därför var dålig och vi skulle bli jättesjuka och kräkas massor... Men jag gick med på att testa. Mr Lobster både kokades och ugnsstektes och sen inmundigade vi den tillsammans med några havssniglar som vi plockade från stenarna (det var ebb, så klart). Givetvis var inte hummer och småsniglar nog för att mätta vår familj, vi fick allt fylla ut måltiden med gratinerade pannkakor, men det kändes rätt så lyxigt, och overkligt, att hitta en hummer bara så där skräpandes på stranden. Och tänk, vi blev inte sjuka, så den kan inte ha legat där särskilt länge, den gode mr Lobster.

Mr Lobster före och efter...