appearances are deceptive

Hösten är här. Den ljumma vinden har gett sig av och den lite kyligare höstvinden har anlänt. Den är även lite kraftigare och ger ännu lite häftigare vågor på havet. Himlens skiftningar är fantastiska. Under kvällens promenad var himlen norröver svart som natten, rakt framför oss hade vi mörkgråa moln med en strimma av blå himmel och solljus som strömmade ner vilket var väldigt Uppenbarelse-likt, som hämtat från vilken bild som helst i Bibeln eller en tavla med bibliskt motiv och i söder var himlen beströdd med ljusgrå moln och större solstrimmor.

Gänget på stranden. Bilden är tagen mot söder.

I mitt förra inlägg pratade jag om en tuff tjej i Miss Sunshines klass. I dag hade vi bestämt att min solstråle skulle gå hem till henne och leka under eftermiddagen. Jag hade tänkt gå därifrån och sen hämta henne två timmar senare, men det föll sig så att jag stannade kvar och tog en kaffe. Och en till. Och snackade och snackade och snackade. Fantastiskt trevliga människor med öppet sinne och väldigt vänliga och omtänksamma. Nu har jag fått veta både det ena och det andra om dem, och jag gick därifrån med en flaska björnbärs- och hallonvinäger och en burk björnbärssylt, hemmagjorda båda delarna. Med mig hade jag även dottern och mamman, för de ville följa med på min och vänninan M:s hund- och barnpromenad som består av två hundar, två vuxna och fem barn och som i dag utökades med ett barn och en vuxen till. Ibland har vi även väninnan C och hennes två hundar och son med oss. Det blir ett rätt stort gäng som kommer vandrande där i skogen. När vi kom tillbaka efter promenaden så sa vi båda två att vi måste ses snart igen för det var så trevligt. 

 

Så än en gång måste jag poängtera hur viktigt det är att inte döma hunden efter håret. Bakom det lite mindre vackra yttre kan det finnas en väldigt vacker person.